Så kan Blek av avund användas i en mening
- Han ser en skymt av Alva som ser blek och rädd ut.
- Eller har du känt den avund, som förvandlar själva solen på himlavalvet till en mögelfläck och kommer den bästa mat att äckla på tungan ?
- Blek ända till förtvivlan utropade han : det är då skett ?
- Hon hade med ens blivit blek, men en blekhet som strålade :
- Ack, att det är Gösta Berling, som sitter där blek och modlös, och som de gamla herrarna nu måste roa, som om han vore ett barn !
- " Vit, Seraphine, blek !
- Därinne upptäckte jag, att hon var svartklädd, blek och för gråten.
- En obeskrivlig lukt som gjorde Angela blek i ansiktet och fick henne att känna kväljningar.
- Hon var blek som en död.
- Dessa milda våraftnar, när en blek nymåne stod över trädtopparna, gingo de fyra fram och åter i parken.
- - Så blek du är, sade Tage.
- Hon stod så blek som en genia ifrån den andra världen.
- Det är skada, att hon skall vara så blek och mager !
- Flickan instörtade blek.
- Jan är en mager och senstark man, en smula blek i hyn och gammalgrå i det korta, stubbiga håret, som går ner i en ljuslätt spets i pannan.
- Dagen efter det han suttit hos mig så länge var han blek och allvarsam.
- Hon såg blek och förstörd ut.
- Gistre Härjanson, som hade befriat sig från sin bockhamn, steg fram till härdkanten, storväxt, blek, aldrig älskad, alltid fruktad.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.